Hoppa till innehållet

Blogg · · 4 min läsning · Av Olle Ljung

Bundet och fritt eget kapital: så mycket kan du dela ut

Varför banksaldot inte avgör hur stor utdelningen får bli, och hur du läser av fritt eget kapital i balansräkningen innan du bestämmer beloppet.

Du tittar på företagskontot, ser 400 000 kronor och tänker att en utdelning på 300 000 borde gå bra. Det är fel fråga att börja med. Hur mycket pengar som finns på banken säger nästan ingenting om hur mycket du får dela ut. Det som avgör står längst ner på skuldsidan i balansräkningen, under eget kapital.

Eget kapital är delat i två fack

Ett aktiebolag ska dela upp sitt egna kapital i bundet och fritt, det följer av årsredovisningslagen. Det bundna är den del som ska stanna kvar i bolaget som en buffert för borgenärerna. Det fria är det som ägarna i princip kan förfoga över.

I ett litet bolag består det bundna egna kapitalet nästan alltid bara av aktiekapitalet, oftast 25 000 kronor eftersom det är lägsta tillåtna belopp enligt 1 kap. 5 § aktiebolagslagen. Till det bundna hör också reservfond, uppskrivningsfond och fond för utvecklingsutgifter, men de dyker sällan upp i ett konsultbolag med en ägare. I bokföringen ligger aktiekapitalet normalt på konto 2081.

Det fria egna kapitalet är balanserad vinst, alltså vinster från tidigare år som du inte delat ut, plus årets resultat. Har du en fri överkursfond från en nyemission räknas den också hit.

Spärren som styr allt

Kärnan finns i 17 kap. 3 § aktiebolagslagen: en utdelning får inte ske om det efter utbetalningen inte finns full täckning för bolagets bundna egna kapital. Beräkningen görs på den senast fastställda balansräkningen. Det är beloppsspärren, och den är absolut.

Samma paragraf innehåller också försiktighetsregeln. Utdelningen måste vara försvarlig med hänsyn till vad verksamheten kräver i eget kapital och till bolagets likviditet, konsolideringsbehov och ställning i övrigt. Det är här banksaldot kommer in, men som en begränsning, aldrig som en grund. Fritt eget kapital kan vara stort medan kassan är tom, till exempel om vinsten sitter i kundfordringar eller i en maskin.

Räkna på ditt eget bolag

Säg att din senast fastställda balansräkning, per 31 december 2025, ser ut så här under eget kapital: aktiekapital 25 000 kronor, balanserad vinst 180 000 kronor och årets resultat 120 000 kronor. Det bundna egna kapitalet är 25 000. Det fria är 180 000 + 120 000 = 300 000 kronor.

På årsstämman i våras delade du ut 100 000 kronor. Då återstår 200 000 kronor av det fria egna kapitalet. Bolagsverket skriver uttryckligen att du vid en utdelning på extra bolagsstämma bara får dela ut det som återstår, och att tidigare beslutad utdelning ska räknas av.

Anta nu att 2026 gått sämre och att bolaget ligger 80 000 kronor back hittills i år. Beloppsspärren ser inte förlusten, eftersom den räknar på den fastställda balansräkningen. Försiktighetsregeln gör det. Att tömma de 200 000 kronorna när bolaget blöder och kassan är 150 000 skulle vara svårt att försvara. Ett rimligare tak i det läget ligger snarare runt vad som finns kvar när årets förlust och kommande skatter och leverantörsskulder är betalda.

Det som ser ut som pengar men inte är fritt

Den vanligaste missen gäller periodiseringsfonder. De står under obeskattade reserver, inte under eget kapital, och kan alltså inte delas ut som de är. Först när fonden återförs blir beloppet skattepliktig vinst, och det som blir kvar efter skatt hamnar i det fria egna kapitalet.

Årets löpande vinst 2026 går inte heller att dela ut nu i november. Den är inte fastställd förrän årsstämman 2027 har godkänt balansräkningen för 2026. Vill du åt den pengen får du vänta, eller ta ut den som lön.

Om det mesta av ditt egna kapital är bundet och du vill frigöra det, är vägen att minska aktiekapitalet. Det kräver stämmobeslut, registrering hos Bolagsverket och ofta Bolagsverkets tillstånd. Under 25 000 kronor kommer du inte.

Styrelsen ska skriva ner sin bedömning

När styrelsen föreslår utdelning ska den enligt 18 kap. aktiebolagslagen lämna ett yttrande om varför förslaget är försvarligt. Är du ensam styrelseledamot skriver du alltså ett yttrande till dig själv. Gör det ordentligt ändå, med siffror om kassa, kommande betalningar och årets resultat hittills. Det är ditt underlag om utdelningen ifrågasätts senare, till exempel vid en konkurs.

En olaglig utdelning ska betalas tillbaka till bolaget, och den som medverkat till beslutet kan bli ansvarig för bristen. Hur utdelningen sedan beskattas hos dig styrs av 3:12-reglerna, som Skatteverket beskriver här, men det är en separat fråga från hur mycket bolaget får dela ut.

Ta fram den fastställda balansräkningen för 2025, summera kontona för balanserad vinst och årets resultat och dra av det du redan delat ut i år. Det beloppet är ditt tak. Jämför det sedan med vad kassan klarar efter december månads löner och skatter, och välj det lägre.

Källor

Texten är allmän information, inte rådgivning för just ditt bolag. Stäm av med Skatteverket eller en rådgivare innan du fattar beslut.

← Alla inlägg Read in English