Hemmakontor i aktiebolaget: hyra, utrustning och förmån

Du sitter i det lilla rummet innanför hallen och fakturerar kunder genom ditt aktiebolag. Bolaget har inget kontor, så det känns rimligt att det står för en del av bostaden. Det går att ordna, men bara på ett sätt som håller, och det är inte genom att bolaget betalar din elräkning.

Du är anställd, inte enskild firma

Det mesta som skrivs om hemmakontor gäller enskild firma. Där finns ett schablonavdrag på 2 000 kronor om året i eget hus, eller 4 000 kronor i bostadsrätt eller hyresrätt, om du arbetar minst 800 timmar hemma (Skatteverket, lokalkostnader). Det avdraget gäller inte dig. Som ägare av ett AB är du anställd i ditt bolag, och för anställda är reglerna betydligt hårdare.

För att du själv ska få dra av ett arbetsrum i din deklaration krävs bland annat att arbetsgivaren inte ordnar någon arbetsplats, att rummet bara används för arbete, att bostaden är större än du annars hade behövt och att rummet är avskilt från övriga rum (Skatteverket, avdragslexikon). Även då får du bara dra av merkostnader som el och värme, och bara till den del dina övriga kostnader överstiger 5 000 kronor. I en vanlig lägenhet klarar nästan ingen de kraven.

Bolaget kan hyra rummet av dig

Den väg som fungerar är att bolaget hyr ett utrymme i din bostad. Skatteverket beskattar då hyran som kapitalinkomst hos dig, om villkoren är uppfyllda (Skatteverket, uthyrning till arbetsgivare). Bolaget ska hyra ett avgränsat utrymme, det ska ha ett verkligt behov av det, och hyran ska vara marknadsmässig, alltså vad en utomstående hade betalat.

Det som ligger över marknadshyran räknas som lön. Bolaget ska då redovisa det i arbetsgivardeklarationen och betala arbetsgivaravgifter, 31,42 procent för de flesta (Skatteverket, arbetsgivaravgifter). Saknas ett verkligt behov eller ett avgränsat utrymme ska hela hyran redovisas som lön.

Du får inte använda schablonavdraget på 40 000 kronor som gäller när du hyr ut till en utomstående, och du får inte dra av någon del av din egen hyra eller avgift. Det enda du får dra av är faktiska merkostnader som uthyrningen orsakar, till exempel högre el eller värme. Hyran tar du upp under punkt 7.3 i din inkomstdeklaration.

Så här kan det se ut i kronor

Säg att du bor i en trea och använder det minsta rummet, tio kvadratmeter, som kontor. Anta att en rimlig marknadshyra är 2 000 kronor i månaden. Den siffran är ett antagande; ta reda på vad en kontorsplats i närheten kostar och spara underlaget.

Bolaget betalar 24 000 kronor om året och drar av det som lokalkostnad. Du har räknat fram merkostnader för el på 1 200 kronor. Överskottet blir 22 800 kronor, och med 30 procents skatt på kapitalinkomst (Skatteverket, belopp och procent 2026) betalar du 6 840 kronor. Kvar blir 17 160 kronor.

Skulle du ta ut samma nettobelopp som lön, med en marginalskatt på runt 32 procent, behöver bruttolönen vara cirka 25 200 kronor. Med arbetsgivaravgifter kostar det bolaget ungefär 33 200 kronor, alltså 9 000 kronor mer än hyran. Baksidan är att hyra varken ger pension eller sjukpenninggrundande inkomst, och den räknas inte som lön i 3:12-sammanhang.

Elräkningen blir lön

Om bolaget betalar din el, en del av din hyra eller avgift, hemförsäkringen eller städningen är det en privat kostnad som bolaget står för. Det är lön till dig, med skatt och arbetsgivaravgifter, även om du tycker att det motsvarar kontorets andel. Har du ett hyresavtal ska sådant ingå i hyran, inte betalas vid sidan av.

Datorn och bredbandet kan bolaget stå för

Utrustning är en annan sak. Dator, mobil och router som bolaget tillhandahåller och som normalt är nödvändiga i arbetet blir inte en skattepliktig förmån bara för att du använder dem privat ibland (Skatteverket, arbetsredskap). Låt bolaget köpa och äga sakerna och bokför dem som inventarier.

Bredband hemma kan också vara skattefritt om uppkopplingen har väsentlig betydelse för ditt arbete. Låt abonnemanget stå på bolaget så att fakturan går direkt dit. Betalar du själv och får tillbaka pengarna riskerar det att behandlas som ersättning för en privat kostnad, alltså lön.

Skrivbord och kontorsstol nämns inte uttryckligen i Skatteverkets text om arbetsredskap. Min bedömning är att möbler som bolaget äger och som står i ett rum bolaget hyr inte är någon förmån. Står stolen vid köksbordet och det inte finns något hyresavtal är det mer osäkert.

Skriv avtalet nu, inte i december

Vill du ha hyra redan under 2026 bör avtalet skrivas nu och gälla framåt, till exempel från 1 november. Ett avtal som skrivs i december och gäller retroaktivt från januari är svårt att försvara som ett marknadsmässigt hyresförhållande. Skriv in rummets storlek, månadshyran, vad som ingår och uppsägningstiden, och låt bolaget betala hyran varje månad.

Bor du i bostadsrätt eller hyresrätt, läs först föreningens stadgar eller ditt hyreskontrakt. Att låta ett bolag hyra en del av lägenheten kan kräva samtycke från föreningen eller hyresvärden, och den frågan vill du ha svar på innan du skriver under.